Ett bröllop som gjorde många lyckliga

I höstas gifte sig mina kompisar Roger & Liza. Det var i september, men det var fortfarande väldigt varmt. Som alltid på bröllop så är alla uppklädda fint och det är en förväntansfull känsla i luften.

När mina kompisar förklaras gifta av prästen fick jag en sån stark lust att ställa mig upp och applådera. Till att hurra var inte steget stort efter det. Är det bara jag som känner så? Man får inte visa så mycket känslor i kyrkan, man ska vara tyst och andaktsfull. Svenska bröllop är, förvisso vackra, men lite stela?

Men när festen senare drog igång blev fart på tillställningen och alla talare gjorde ett bra jobb.

Det är en upplevelse som jag sent kommer att glömma.

Bröllop i september

Liza & Roger på väg till festen 

P.S.

Om ni undrar varför jag nu skriver om ett bröllop som skedde i september så får ni lov att läsa nästa inlägg.

D.S.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *